Tillbaks i skåneland
Resan hem igår gick faktiskt rktigt bra, men usch vad långt det är! Vi åkte vid 16-tiden och rullade inte in på Smedjegatan förrän vid 23:30. Tyra sov första timmen, en bit förbi Västervik, sedan var det roligare att vara vaken.
När vi kom hem var vi allihop sjukligt trötta. Synd bara att den minsta musketören inte insåg det själv. Jag brukar inte tycka om att klaga på min bebis, dels för att hon är det utan konkurrens, eller ett uns av tvekan, är det bästa som någonsin hänt mig och jag skulle inte vilja leva en endaste sekund utan henne. Eller vilja, frågan är väl kanske mer om jag överhuvudtaget skulle överleva. Tveksamt, väldigt tveksamt. Bara tanken ger mig en stor klump i halsen och rysningar i hela kroppen. Men i alla fall, en annan orsak till att jag inte gillar att klaga på henne är att jag tycker att hon är en så himla duktig bebis. Snäll och go liksom, ställer inte till med så mycket. Men jag är ledsen älskling, igår natt var du riktigt jobbig.
Antagligen tyckte hon väl att hon suttit för mycket i babyskyddet och för lite i min famn. För plåster känns som en klar underdrift i sammanhanget. Så fort Josef så mycket som ens petade på henne gallskrek hon. Så fort hon fick sitta hos mig, gärna med näsan i skafferiet, så somnade hon direkt. Vi försökte lägga henne brevid oss, tätt tätt intill. Nej, icke. Illvrål. Vi värmde spjälisen med vetevärmare. Bäddade ner henne på min arm. Nada, inget. Vet inte hur länge vi var vakna. Vet bara att det snurrade i hela huvudet och att jag bara ville försvinna. Visst har sånt hänt förr, men inte med 1,5 veckas resande, (icke)sovande i hårda gästsängar och nackspärr av all amning på konstiga ställen i ryggen...
Extremt trött idag. Och Tyra verkar fortsätta på samma tema. Överstimulerad kanske?? För mycket nytt? För mycket kramar av "främligar" och för få av mamma?
Nu måste jag hur som helst skynda mig. Ett ord som knappt finns i mitt vokabulär längre. Måste dra till Klippan om en halvtimme, återbesök på MVC. Spännande. Hoppas Tyra klarar 2 gånger 10 minuter själv i babyskyddet där bak i bilen. Hoppas jag går igenom besiktningen!
När vi kom hem var vi allihop sjukligt trötta. Synd bara att den minsta musketören inte insåg det själv. Jag brukar inte tycka om att klaga på min bebis, dels för att hon är det utan konkurrens, eller ett uns av tvekan, är det bästa som någonsin hänt mig och jag skulle inte vilja leva en endaste sekund utan henne. Eller vilja, frågan är väl kanske mer om jag överhuvudtaget skulle överleva. Tveksamt, väldigt tveksamt. Bara tanken ger mig en stor klump i halsen och rysningar i hela kroppen. Men i alla fall, en annan orsak till att jag inte gillar att klaga på henne är att jag tycker att hon är en så himla duktig bebis. Snäll och go liksom, ställer inte till med så mycket. Men jag är ledsen älskling, igår natt var du riktigt jobbig.
Antagligen tyckte hon väl att hon suttit för mycket i babyskyddet och för lite i min famn. För plåster känns som en klar underdrift i sammanhanget. Så fort Josef så mycket som ens petade på henne gallskrek hon. Så fort hon fick sitta hos mig, gärna med näsan i skafferiet, så somnade hon direkt. Vi försökte lägga henne brevid oss, tätt tätt intill. Nej, icke. Illvrål. Vi värmde spjälisen med vetevärmare. Bäddade ner henne på min arm. Nada, inget. Vet inte hur länge vi var vakna. Vet bara att det snurrade i hela huvudet och att jag bara ville försvinna. Visst har sånt hänt förr, men inte med 1,5 veckas resande, (icke)sovande i hårda gästsängar och nackspärr av all amning på konstiga ställen i ryggen...
Extremt trött idag. Och Tyra verkar fortsätta på samma tema. Överstimulerad kanske?? För mycket nytt? För mycket kramar av "främligar" och för få av mamma?
Nu måste jag hur som helst skynda mig. Ett ord som knappt finns i mitt vokabulär längre. Måste dra till Klippan om en halvtimme, återbesök på MVC. Spännande. Hoppas Tyra klarar 2 gånger 10 minuter själv i babyskyddet där bak i bilen. Hoppas jag går igenom besiktningen!
Kommentarer
Trackback
