4-månaders bebisen
Nu återstår bara en vecka tills Tyra fyller fem månader. Fem månader, det låter så stort och moget på något vis. Snart ett halvår...
Tiden rusar ju som vanligt, och man tror att man ska komma ihåg så mycket som helt plötsligt fallit i glömska. Jag har många gånger ångrat att jag inte skrivit ner mer saker som Tyra - vad hon gillar, hur hon är och vad hon lär sig. Detta är nämnligen saker som ändras var och varannan dag.
Så just nu, Tyra, när du har en vecka kvar till 5-månadersdagen så har mamma och pappa tänkt på det här under de senaste veckorna:
– Du sitter väldigt stadigt i din barnstol vid bordet. Det känns som att du gillar att sitta i den där stolen, du känner dig stor och delaktig. Du får bara en smakportion med mat per dag, som du snabbt och gärna glufsar i dig. Vid de andra måltiderna som mamma och pappa äter brukar du få olika leksaker att pilla med. Då är favoritleken att slänga ner grejerna på golvet och vänta på att mamma eller pappa ska böja sig ner och plocka upp dem igen. Du är väldigt uträknande, och kan ibland sitta och pilla med en grej precis på kanten innan du bestämmer dig för att pilla ner den med ditt lilla pekfinger.
– Du älskar att tvångspussas. Vi brukar kalla det så. Du tar tag i det du just du råkar fastna i med dina fingrar, till exempel en näsa, haka eller kind, och sedan drar du med all din kraft och alla dina nagnar tills du har fått ansiktet tillräckligt nära din mun. Sedan suger du tag, ett ordentligt tag, och snuttar en stund. I samma sekund som du sedan släpper så söker du ögonkontakt med ditt "offer" och ler stort när blickarna möts. Ofta undrar man om man har ett stort sugmärke på kinden, hakan eller ögonloben efter, men samtidigt så blir man helt varm i kroppen när man möter din leende blick. Det är som att du säger "jag älskar dej..."
– Det känns som att du kanske har börjat bli lite tröttare på kvällarna nu. Som att du vill ändra din dygnsrymt lite. Du har ju alltid varit en liten nattuggla som hållit mamma och pappa vakna sent, men nu har det hänt flera gånger att du vill somna redan vid 20-21-tiden. Vid den tiden har du dock inte hunnit äta tillräckligt, vilket blir jobbigt både för mamma (med fulla och ömma tuttar) och dig. Mamma funderar på att försöka hitta lite nya rutiner som innefattar att du går och lägger dig lite tidigare på kvällarna. Hoppas bara att du då ändå sover ända till morgonen... Det är dessutom mer regel än undantag nu att du sover en stund på dagen. Det gjorde du aldrig när du var yngre.
– Det känns som att ditt joller var mer nyanserat för några månader sedan. Då använde du många fler ord och pratade milt och fint. Nu känns det mer som att det är en tävling i att testa röstresurserna. Ofta när du ligger och leker så tjuter du av glädje. Dessa tjut är så höga att det brusar till i mammas och pappas öron. Det är underbart att se dig så lycklig, men vi önskar att du ska återgå till att använda din snälla och mjuka röst snart igen. Det ska bli så spännande att se när de första orden börjar ta form lite längre fram. Bland det första jollret du använde var ju "mammam" och "heeeeeee". Det lät precis som att du sa mamma och hej. Men det var länge sedan man hörde något sådant jolller nu.
– Precis som mamma så blir du väldigt lycklig de dagar då vi åker iväg till större städer och hittar på saker där det finns mycket folk. Du lyser då upp lite extra och lägger i en högre växel. En del dagar då vi bara går omkring här hemma kan du nästan kännas lite uttråkad och rastlös. Varje gång vi säger att vi ska gå ut och lägger ner dig i vagnen, drar upp sufletten och drar igen luckan på liggdelslocket så ligger du tålmodigt och väntar med förväntansfull blick. Så är det aldrig när vi bara lägger ner dig i vagnen och inte har sagt innan att vi ska gå ut...
– Du älskar att bada. Du plaskar ofta ner hela badrummet, och blir lika förtvivlad varje gång då vi lyfter upp dig och förklarar att badet är slut. Det är nästan hjärtskärande att se.
– Du skrattar så att du kiknar när vi dansar med dig, hoppar runt med dig, och när du får flyga runt som ett flygplan. Du älskar att leka "titt ut", och brukar busa med oss på skötbordet genom att ta något klädesplagg och lägga över huvudet tills vi börjar fråga "vart är Tyra...?" Du lyssnar föresten jättebra till ditt namn nu. När vi säger Tyra vänder du på huvudet och undrar vad vi vill.
– Andra saker som nästan alltid tvingar fram skratt och leenden är när man blåser på dig, när vi gör roliga ljud med munnen eller om man börjar sjunga en sång. Att "hota" med fingrarna och säga "killekill" är också ett säkert kort. Du får något förväntansfullt och busigt i blicken och skrattar exalterat.
– Grovmotoriskt så är du väldigt stadig och rörlig. Igår stod du upp mot ett bord för första gången, men det tyckte både mamma och pappa såg så läskigt ut så vi ångrade oss snabbt och tog ner dig igen. Till din stora besvikelse förstås. Du älskar allt som är nytt och spännande och helst lite utmanande. Du scannar alltid snabbt av nya miljöer efter roligaste saken att försöka få tag och pilla på. Du blir ofta VÄLDIGT arg på mamma och pappa när du tycker att vi förstör dina lekar eller tar ifrån dig roliga saker som du har hittat. Som tur är så är du ganska lätt att få på bra humör igen :-)
– Fortfarande får du höra att du är den absolut sötaste bebisen folk någonsin har sett. Många vill liksom förklara sig, understyka det dom säger. Oftast med att de aldrig brukar tycka att bebisar är söta, men du... Eller så är du "sötare än alla mina egna barn". Mamma och pappa håller förstås med. Det är verkligen en fröjd att få vila ögonen på dig hela dagarna.
– Du är svårfotad nu för tiden. Oftast hinner man bara en bild innan du upptäcker kameran och börjar sträcka dig efter den. Och efter några sekunder blir det bara arga bilder då du blir ledsen och frustrerad över att inte få det du vill ha...
Lilla Tyratjejen... Lär sig massor av nytt varje dag. Då jag fick förmånen att hålla dig i mina armar senast var det midsommar. Men då var du mest ett litet knyte fortfarande. Du gillade inte att ligga på mage än, det gjorde dig bara sur och arg. Även om vi hade lagt fram massor av roliga leksaker som vi tänkta att du tycka vara roligt att undersöka så var det fortfarande ansikten och lilla anna som var favoritleksakerna. Du kunde leka grimarsleken nästan hur länge som helst, ja nästan mer än vad du egentligen orka med. Du var självklart också då mycket social tjej som gärna i vaket läge inte accepterade att ligga i vagnen bredvid när vi skulle sätta oss ner och käka vid matbordet. Men då var det inte att sitta i barnstol som gällde utan sitta i knä och iaktta alla spännande ansikten som satt kring bordet. Du gilla också när man sjöng sånger för dig och då jollrade du ofta med och gav ifrån några hjärtliga små skratt. De har hänt mycket sen dess som jag förstått när mamma skriver och visar bilder och jag hoppas att jag snart får den stora glädjen att hålla dig i mina armar igen älskade lilla tjejen. Stor gosig kram från moster Johanna
Åh, vad mysigt att läsa!! Tack så jättemycket för att du tog dig tid att skriva. Det ska jag spara till Tyra. Själv glömmer man ju som sagt så fort. Jag kan inte alls förstå att det ändå var så nyss som hon var så liten... Tack!
Annica, jag måste säga: vilken otroligt fin blogg detta är (har varit?)!! Underbart och inspirerande skrivet och härliga bilder!
Det blir superskoj att du kommer till Uppsala snart. Ser fram emot att ses, om du har lust.
Stor kram och lycka till med hemflytten.
Tack så mycket Anna! Vad roligt att höra! Jag vill absolut ses när vi kommer hem, skulle vara jättekul! Vi hörs mer om det! Kram
Kram kram.