Nästan 300 gr på 10 dagar...
...så mycket har Tyra vuxit. BVC-damen var riktigt imponerad. Vid 18 dagars ålder väger hon nu alltså 3795 gr. Jag hade ju gissat på över 4 kilo, men jag kanske å andra sidan inte har så stor koll. Eller uppenbarligen så har jag väl inte det.
På vårt BVC mäter dom tydligen inte barnen förrän efter runt en månad. BVC-damen sa att det gör ont på barnen när man sträcker ut dom och grejar för att mäta, därför brukar hon förskona dem från det när det inte behövs. Det lät ju väldigt snällt, tråkigt för nyfikna mamma och pappa bara. ;-) Hattmåttet låg i alla fall på 36,5 cm.
Snälla tanten passade även på att kolla mitt blodvärde igen. Så lycklig blev jag när det nu är uppe på mycket imponerande 133!! Morronen innan jag fick blodet på BB så låg det på 73. När dom stack mig såg det inte ut som blod utan mer som utspädd ketchup. Väldigt läskigt. Jag har varit såååå rädd för att hamna där igen så jag har duktigt (nästan nitiskt) knaprat mina Niferex, vilket uppenbarligen gett resultat. När vi gick hem från BB låg jag på 110 och var nöjd och glad, men 133, jeeeezzz.. Det är ju skitbra ju! :-D
Imorron är det nån fest på Ljunghusen för att välkomna ett 15-tal nya norska flygelever som precis har flyttat in. Får väl se om vi orkar ta oss dit en sväng. Josef har iofs inte så många lediga sekunder just nu pga alla tentor som han inte hann göra veckan då Tyra kom. Oops nu gnyr lilla prinsessan i vagnen igen, hörs!
På vårt BVC mäter dom tydligen inte barnen förrän efter runt en månad. BVC-damen sa att det gör ont på barnen när man sträcker ut dom och grejar för att mäta, därför brukar hon förskona dem från det när det inte behövs. Det lät ju väldigt snällt, tråkigt för nyfikna mamma och pappa bara. ;-) Hattmåttet låg i alla fall på 36,5 cm.
Snälla tanten passade även på att kolla mitt blodvärde igen. Så lycklig blev jag när det nu är uppe på mycket imponerande 133!! Morronen innan jag fick blodet på BB så låg det på 73. När dom stack mig såg det inte ut som blod utan mer som utspädd ketchup. Väldigt läskigt. Jag har varit såååå rädd för att hamna där igen så jag har duktigt (nästan nitiskt) knaprat mina Niferex, vilket uppenbarligen gett resultat. När vi gick hem från BB låg jag på 110 och var nöjd och glad, men 133, jeeeezzz.. Det är ju skitbra ju! :-D
Imorron är det nån fest på Ljunghusen för att välkomna ett 15-tal nya norska flygelever som precis har flyttat in. Får väl se om vi orkar ta oss dit en sväng. Josef har iofs inte så många lediga sekunder just nu pga alla tentor som han inte hann göra veckan då Tyra kom. Oops nu gnyr lilla prinsessan i vagnen igen, hörs!
Kommentarer
Trackback
